Galeasen Emelia växer fram

Bygget av galeasen Emelia blir en kulturgärning inför publik. Med Emelia förs kunskaperna vidare till nya generationer – både hur man bygger och riggar men även hur man seglar en skuta.

Var och hur?

Galeasen Emelia byggs i Sjökvarteret som ligger vid den östra stranden och på gångavstånd från Mariehamns centrum. Bygget sker i etapper och är öppet för publik. Här kan man följa med och se hur den stora skutan växer fram – från kölsträckningen till bygget av spant som sedan följs av bordläggningen då skutan får sina yttre former.

Efter bordläggningen ska skutan inredas med bland annat en kabyss, där måltider tillreds, och med kojplatser fördrygt 20 personer. Emelia får två master och minst åtta segel i olika storlekar. Riggningen i sig är ett stort projekt som kräver både kunskap och fingertoppskänsla. Ansvariga bygg- och riggmästare är ålänningar, som lärt sig skeppsbyggnadskonsten i samband med liknande skutbyggen som genomförts på Åland i modern tid, i första hand bygget av galeasen Albanus som sjösattes 1988. Även lärlingar välkomnas – allt för att fler ska lära sig hantverket för att kunna förmedla kunskaperna vidare till kommande generationer.

Emelia byggs av ek – ett starkt och tåligt virke som är betydligt mer rötbeständigt än furu. Beslutet att satsa på ek fattades för att säkerställa att Emelia håller i många decennier. Virket levererades från Danmark till Åland i oktober 2018.

Varför?

Emelia ska segla i galeasen Albanus kölvatten. Albanus, som sjösattes 1988, byggdes med två huvudsyften:

  • att ta tillvara lokala skeppsbyggnadskunskaper
  • att få ett fartyg lämpligt för ungdomsseglingar för att på så vis trygga återväxten av ålänningar som kan konsten att segla en skuta.

Verksamheten kring Albanus har varit framgångsrik. Många ungdomar har fått smaka på segling ombord och lärt sig mer om både sjömansvett och skärgårdsliv. Flera har gått vidare och utbildat sig inom sjöfart. Albanus har också med framgång deltagit i seglingstävlingen Tall Ships Race och har fått pris av organisationen Sail Training International för det målinriktade arbetet med ungdomar.

Alabanus har också varit en utmärkt ambassadör för Åland. ­Fartyget och verksamheten har väckt positiv uppmärksamhet i varje hamn som hon angjort. Men – ju äldre en träskuta blir desto dyrare blir underhållet och ingen träskuta håller för evigt. Stiftelsen Emelia är förutseende och ser till att den uppskattade och framgångsrika verksamheten, som bedrivits med Albanus, kan fortsätta utan avbrott den dag hon fasas ut. Därför har projekt Emelia dragits igång.